Fartkameror i Sverige – Karta, regler och böter

Sverige har över 2 000 fartkameror utspridda på landets vägar – och de fungerar. Hastighetskameror, eller ATK (Automatisk Trafiksäkerhetskontroll), är en hörnsten i Nollvisionen. Men hur fungerar de egentligen? Var står de? Och vad kostar det att åka dit?

I den här guiden ger vi dig allt om fartkameror i Sverige: systemet, böterna, sträckmätning, och om det är lagligt att använda appar som Waze för att varna.

ATK-systemet – Hur fungerar det?

ATK (Automatisk Trafiksäkerhetskontroll) drivs av Trafikverket i samarbete med Polisen. Systemet:

1. Kameran mäter fordonets hastighet (radar eller laser)
2. Om hastigheten överskrider gränsen → foto tas av bilen (framifrån)
3. Bilden skickas till Nationellt forensiskt centrum (NFC) för identifiering
4. Polisen utfärdar ordningsbot till den som körde (inte ägaren – det är föraren som identifieras)

Två typer av kameror

• Fasta kameror (ATK): Monterade på stolpar vid vägen. Gul/grå låda med blixt. Förvarnade med skyltar.
• Mobila kameror: Polisens egna mätningar med handburna/fordonsbaserade radarer. Inga förvarningsskyltar.

Antal och placering

• ~2 200 fasta kameror i Sverige (2026)
• Placerade på vägsträckor med hög olycksrisk
• Varje kamera förevarnas med skylt: "Automatisk hastighetsövervakning"
• Kamerorna fotograferar framifrån – det är föraren som identifieras

Var finns kamerorna?

Trafikverket publicerar inte en officiell karta, men det finns inget förbud mot att kartlägga dem:

• Waze – Community-baserade varningar i realtid
• Google Maps – Visar fasta fartkameror i vissa regioner
• Fartkoll.se och liknande webbplatser – Listar kamerapositioner
• Kamerorna sitter alltid skyltat, så det finns ingen hemlighet

Sträckmätning (medelhastighet)

Sträckmätning är ett nyare system som mäter din medelhastighet över en sträcka istället för hastigheten vid en enskild punkt:

Hur fungerar det?

1. Kamera A fotograferar din registreringsskylt och tidstämplar
2. Kamera B (5-20 km längre fram) fotograferar igen
3. Systemet beräknar din medelhastighet: sträcka ÷ tid
4. Om medelhastigheten överstiger gränsen → bötfällning

Var finns sträckmätning?

• Tunnlar (Södra Länken i Stockholm, Götatunneln i Göteborg)
• Längre vägsträckor med hög olycksrisk
• Systemet utökas gradvis

Kan du lura sträckmätningen?

Att stanna vid sidan av vägen för att sänka medelhastigheten är tekniskt möjligt men:

• Opraktiskt och trafikfarligt
• Poängen med sträckmätning är att hålla jämn, säker hastighet – och det fungerar
• Studier visar att sträckmätning minskar hastighetsöverträdelser med 70-80 %

Böter för fortkörning

Bötesbeloppen i Sverige (2026):

• 1-10 km/h över: 2 000 kr
• 11-15 km/h över: 2 800 kr
• 16-20 km/h över: 3 200 kr
• 21-25 km/h över: 3 600 kr
• 26-30 km/h över: 4 000 kr
• 31-40 km/h över: 4 000 kr + normalt körkortsingripande
• 41+ km/h över: Åklagarfall, dagsböter + körkortsåterkallelse

Toleransavdrag

Polisen gör ett toleransavdrag på 3-5 km/h (beroende på mätmetod) innan de utfärdar bot. Kör du 54 km/h i 50-zon registreras du alltså inte.

Körkortsingripande

Vid grövre fortkörning kan körkortet återkallas:

• Varning: 21-30 km/h över gränsen (ibland)
• Återkallelse 1-3 månader: 31+ km/h över, eller upprepade överträdelser
• Längre återkallelse: Grov hastighetsöverträdelse, vårdslöshet i trafik

Spärrtiden beror på:

• Hur mycket du överskred gränsen
• Vägsträckans hastighet (allvarligare i 30-zon än på motorväg)
• Tidigare överträdelser
• Omständigheter (skolområde, vägarbete)

Radarvarnare och GPS-varningar – Är det lagligt?

Det här är en vanlig fråga med ett tydligt svar:

I Sverige

• GPS-baserade varningar (Waze, Google Maps, TomTom): Helt lagligt
• Radardetektorer (hårdvara som detekterar radarsignaler): Lagligt att äga och använda i Sverige
• Sverige är ett av få EU-länder där radardetektorer är tillåtna

I andra länder

• Frankrike: Radardetektorer förbjudna (1 500 € + beslag). Waze-varningar: juridiskt oklart.
• Tyskland: Radardetektorer förbjudna under körning (75 € + beslag)
• Schweiz: Förbjudna + GPS-varningar förbjudna
• Norge: Radardetektorer lagliga

Fungerar kamerorna?

Ja, effekten är väldokumenterad:

• 30 % minskning av dödsolyckor på sträckor med ATK
• 50 % minskning av allvarliga skadeolyckor
• Medelhastigheten sjunker med 5-10 km/h på övervakade sträckor
• Effekten sträcker sig 1-2 km före och efter kameran

Kritik

• "Penningmaskin" – Kritiker menar att kamerorna främst genererar intäkter. Trafikverket svarar att placeringen baseras på olycksstatistik.
• "Förare tittar på hastighetsmätaren istället för vägen" – En vanlig kritik, men studier stöder inte att det ökar olyckor.
• MC-förare – Kameror fotograferar framifrån, motorcyklister har skylt bak → svårt att identifiera.

Tips

1. Håll hastighetsgränsen – den bästa "strategin"
2. Farthållare/tempomat – minskar risken för ouppmärksam hastighetsöverträdelse
3. ISA (Intelligent Speed Adaptation) – moderna bilar varnar automatiskt
4. Waze eller Google Maps – lagliga varningar i Sverige
5. Var extra uppmärksam i 30- och 40-zoner – där ger varje km/h över störst konsekvens

Sammanfattning

• ~2 200 ATK-kameror i Sverige, alla skyltade
• Sträckmätning mäter medelhastighet över en sträcka
• Böter: 2 000-4 000 kr, körkortsingripande vid 31+ km/h över
• Radarvarnare och GPS-varningar: lagligt i Sverige
• Kamerorna minskar dödsfall med 30 %

Kör säkert och håll hastigheten. Kontrollera din bils skick med BilKoll-appen: besiktning, däck och bromsar.